Jag har aldrig sett dig som SÅ stor!

Det är flera stycken som sagt att de aldrig sett mig som så stor som jag faktiskt var.
Det känns lite märkligt, även om jag själv kan tänka så om andra. 
Jag förmodar att det är vår egen syn på oss själv i detta landet. Vi är så fokuserade på våra egna fel och brister att vi själv går och mår kass för våra stora, näsor, vår fetma och våra finnar... allt emedan vänner i vår omgivning aldrig skänker dessa "fel och brister" en tanke. De ser våra kvaliteter, och har ingen aning om våra hjärnspöken... OM... vi inte påminner dom. 


Hur ofta har man inte högljutt klagat över sin fetma!?
Eller klankat ner på något annat... DÅ kanske folk lägger märke till det!


Jag hade till exempel fruktade komplex för mina stora fötter när jag var ung... yngre... Tills en älskad karl gång på gång talade om för mig hur fina, fulländade, sexiga fötter jag hade... Han gav inte ens med sig då jag vansinnesförklarade honom och fnös föraktfullt... Han pussade dom...
De där fruktansvärda sakerna som jag alltid gömt i strumpor eller under mattor eller i handdukar osv... 
Det tog lite tid... men nu är jag vän med mina fossingar,,, Gillar mina fötter... och springer barfota hela sommarhalvåret!


Oj vad jag flöt ut här! Men vi pratade om det innan ikväll här. Jag har en ljuvlig inneboende som färgat sitt hår mörkt sedan tidiga tonår... Hon hade aldrig hört någon säga att hon var snygg förrän hon färgade det röda håret... Så därefter har det färgats... ALLTID! Tills nu!
Hon går runt med en härligt rödblond utväxt! ;o) En älskad kille har länge berättat hur vackert det skulle vara på henne med rött hår... Så hon har blivit vän med tanken! HÄRLIGT!


Nu till dagens bilder!

Här har vi bäste Pian på julafton förra året....

Och på julafton det här året!